måndag 9 januari 2012

Jag känner i alla fall för att kräkas!

Det där med positivt tänkande är något jag kämpar mycket med. Hela tiden blir det ju lättare och lättare att vara positiv och se lösningar, möjligheter, i problemen. Vissa dagar är det dock svårt. För hur man än vrider på det så blir det bara bitter ironi av det. Som titeln till inlägget. Att kräkas är det värsta jag vet och jag kämpar hårt för att hålla tillbaka det i alla lägen. Jag har lyckats hålla tillbaka under en period av magsjuka, men ibland spelar det ju ingen roll. Just nu går jag bara runt och är sur för att jag inte mår bra. Okej, jag går inte runt. Jag mest sitter... Men ändå.


När jag är lite piggare igen ska jag nog försöka få ihop ett inlägg om det där med positivt tänkande dock. För mig var det svårt att hitta hur jag skulle göra eftersom jag helt enkelt inte visste hur man skulle göra. Jag har liksom aldrig gått en kurs i positivt tänk. Vilket nästan borde vara obligatoriskt... Jag tror att en hel del skulle slippa en stor portion av dåligt mående på så sätt. Ibland mår vi ju dåligt just för att vi inte vet hur vi ska hantera det och i alla fall de sakerna tror jag att fler skulle få bukt med i sådana fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar