Stockholm Beer and Whisky 2012

Vi var på äventyr igår! Till Stockholm bar det för att smakas på öl och whisky i mängder. Ja, mer än vanligt i alla fall, för det mesta testar man inte så många nya saker på lokala utestället. För mig blev det dock inte så mycket whisky ändå, även om jag smakade från älsklingen och svågern, jag höll mig till öl och så blev det lite sprit på taste experience också.

En "öl" med ingefära som serveras med is? Ja, varför inte!

Inne på mässan var det trångt. Det känns som att man hade behövt betydligt större lokaler, inte för att det inte var fullsmockat med intressanta ting utan för att det blir väldigt varmt där inne. När det är väldigt varmt dricker man fort och så blir man jättefull och kommer ändå inte ihåg vad saker smakade. Känns rätt dumt om jag ska vara ärlig. Fast jag tog kort på sådant jag tyckte extra mycket om, så lite koll har jag trots virrvarret av intryck och alla alkoholångor.

Ryskt tydligen.. Gott i alla fall.

Det gick fort att bli full. Väldigt fort. Men vi hade kul och nyfikenheten var på topp mest hela tiden. Ingen av oss blev dålig inne på mässan (även om en i sällskapet tyvärr inte mådde jättebra på vägen hem sedan) och tunt omkring oss var det glada människor hela tiden. Några killar försökte smygfota mig, med blixten på, men annars så pratade jag med lite random folk som mest var glada och trevliga och gärna delade med sig av vad de hittat som var gott. Härlig atmosfär helt enkelt.

J-man åt glass med ölsmak.. Väldigt god faktiskt!

Jag hittade jättedyra chips. 25:- för pyttelite chips... Men de smakade bra.

Jag fick smaka på riktig tequila, som inte smakar det minsta som man är van vid. Den finaste av dem påminde lätt om whisky på det sättet att den hade en rökig ton. Betydligt godare än det där som serveras på krogen hur som. Till det så fick vi agave, vilket är mer eller mindre som sockerlag, tillsammans var det riktigt gott! Fast bäst av allt... Bäst av allt på hela kvällen, trots mängder god öl, var ändå honungsrommen vi smakade på strax innan vi rörde oss hemåt.

Världens godaste? Kan vara så... De har bytt design på flaskan nu dock.

Vi tog en var, J-man och jag, så vi fick en varm och en kall. Den fungerar alltså att dricka varm som man görmed glögg på vintern eller kall med lite lime på varma sommardagar. Båda smakade gudomligt. Jag vill ha typ femton flaskor hemma så att jag inte riskerar att bli utan... Och då menar jag inte för att jag ska supa mig full hela dagarna, utan för att jag ska kunna ta ett litet glas någon gång ibland. Jag vill bara ha ett lager så att den inte tar slut, och så att man kan bjuda sina vänner ibland utan att behöva tänka på att den börjar ta slut.

Ja, jag är väldigt förtjust i den där rommen... Nom.

Ett annat awesome fynd...

Vi var trötta när vi kom hem... Jag somnade redan i bilen faktiskt. Fast ingen utav oss mådde dåligt i morse. Inte här hemma i alla fall, de andra vet jag inte. Vi har myst hela dagen, förutom när J-man var iväg och repade. Så skönt! Perfekt dagen efter!

Lite materialism på det då!

Via coolstuff.

Köp HÄR

Alltså seriöst! En sådan här vid skrivbordet och man skulle kunna skrämma iväg nästan vem som helst! Bara för att det är kul! Förutom mina vänner då i och för sig.. De känner ju mig... Och de vet också att jag tycker väldigt mycket om vampyrer. Riktiga vampyrer alltså, inte de där glittriga grejerna.

Köp HÄR

Jag gillar regn, det gör jag, men det är inte alltid jag gillar att bli blöt dårå... Fast paraplyer är för det mesta bara tråkiga. Enfärgade och ofta mindre roliga färger också... Och så gillar jag ju stjärnor också! Så ett paraply med lampor som jag kan leka är stjärnor? Ja tack!

Köp HÄR

Jag har redan rosen... Och jag tyckte att det var riktigt kul att sätta ihop den också. Så jag känner att jag gärna fortsätter! Svanen är ju bara för vacker liksom!

Köp HÄR

Kommer du ihåg det där med att jag bakat till J-man och hans kollegor några gånger? I vilket fall skulle jag tycka det var rätt kul att göra en sådan här till dem. Eller några kanske... Experimentera med lite olika smaker på smeten och lite awesome toppings och så... Jag hoppas att de skulle gilla det lika mycket som jag, men de måste de ju nästan! Eller så...

Köp HÄR

Egentligen precis samma grej som slimet i förra pryl-inlägget, men med aromaterapi! Mer vuxet alltså. Fast slime... Undrar varför jag gillar slime? Måste vara det där med värmen. Vi skyller på det.

Hoppsan, det blev visst en bröllopsklänning!

I förrgår hämtade min kära mor upp mig i Linköping. Tanken var att hon, jag och min systeryster skulle gå i några brudbutiker i Norrköping och se oss lite för vad jag skulle kunna tänka mig för typ av klänning till bröllopet. Ingen av oss trodde väl att vi skulle hitta den perfekta klänningen direkt, jag är ju extremt bestämd av mig. Hur som helst så tog vi oss till en liten butik.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte kände mig obekväm till en början. Även om jag stått på scen otaliga gånger och på så vis tycker om att vara i centrum så är jag ganska obekväm med det i andra sammanhang. Nog för att jag kan ta mycket plats, men jag gillar liksom att dela med mig. Mamma och syrran dök nästan in bland klänningarna, själv visste jag knappt vart jag skulle titta. Kvinnan som jobbade i (ägde?) butiken var supertrevlig och frågade mig lite vad jag hade tänkt mig. Klart att jag haft lite idéer även om jag hade försökt att inte låsa mig vid någon direkt idé eftersom det finns så otroligt mycket vackert, men något axelbandslöst var jag i alla fall ganska säker på.

Hur som helst så är jag ju som sagt väldigt bestämt och det jag inte tycker om vet jag omedelbart. Så har jag ju en ganska så stor bakdel i förhållande till min i övrigt ganska lilla kropp så att kjolen på den första klämde ihop rumpan så den blev helt knögglig var definitivt inte min grej. Så en vidare kjol då... Med varje klänning jag provade så var det som att komma ett litet steg närmre vad det nu var jag skulle vilja ha.

Självklart inte klänningen, den är hemlig fram tills bröllopet!
Foto: Min kära syster

Så plötsligt var den bara där. Kvinnan i butiken kom på att hon hade en som kanske skulle intressera mig och den satt som en dröm. Perfekt passform i midjan direkt. Lite lång och så har jag ju sedan länge bestämt mig för att släp inte är något för mig, men det är småsaker. Allt sådant kommer fixas hur som helst. När dragkedjan gick igen och jag tog de där stegen ut ur provrummet så visste jag redan.

Mamma och syrran fick nästan svälja en liten tår, detsamma för mig. Den där känslan av att se sig själv i spegeln och bara känna att "det är så här jag ska se ut när jag gifter mig" (minus frisyr och smink och sånt där) är en märklig och underbar känsla. Jag vill bo i den där klänningen för att jag förknippar den med så mycket positiva känslor, och för att jag är sjukt snygg i den även om jag har fettigt hår och lite lätt utkladdat smink. Vill visa den för hela världen egentligen! Fast det får jag inte... J-man får ju inte se den så då får inte hela världen det heller... Ååååh! Vad jobbigt det ska vara!

J-man och jag delar ju allt i vanliga fall så att hålla den här hemligheten i flera månader är jättejobbigt. Men det går. Vi vet ju att vi står vid varandra som man och hustru ganska snart ändå. 25e maj liksom... En bit i taget så faller bitarna på plats.

En vacker gåva med budskap och betydelse

Nu är det ett tag sedan vi var i Skåne. Det är en ganska bra stund sedan vi lämnade Skånes skönhet och våra härliga vänner där. Det är relativt länge sedan jag fick en handgjord ankellänk av min fina vän, något jag burit varje dag (och natt) sedan dess. Jag har vaknat några gånger i samma sekund som jag lyckats klia upp smycket med foten och därmed kunnat sätta tillbaka det omedelbart. Lustigt hur man kan vänja sig vid saker på det sättet egentligen.

Tezz, som är den som gjort det här lilla konstverket till mig, frågade mig vilka färger jag ville ha på snörena hon knutit med och valde sedan stenarna själv, med omsorg. Stenarna har nämligen olika betydelser och vare sig man tror på stenars magiska krafter eller inte så är symboliken vacker. Tycker jag. Jag tillhör visserligen de som inte förkastar möjligheten att även små ting kan påverka oss. Världen vore så tråkig om det inte fanns någon magi i den.

Den mörka stenen är en onyx. Det sägs att onyxen hjälper till att läka sorg, ge framgång och används som skydd mot negativa energier. De rosa stenarna är rosenkvarts, kärleksstenen. Den ger lycka i relationer, hjälper till att läka trasiga hjärtan (vilket inte är aktuellt för just mig, men ändå), sägs ha en lugnande kraft och drar till sig kärlek över huvud taget. Så har jag även en månsten istället för en knapp eller annan typ av lås på mitt fina smycke. Månstenen sägs vara väldigt kraftfull. Den är starkt feminin och tar fram den feminina sidan hos både kvinnor och män, den ska hjälpa bäraren att utväcklas på ett andligt plan och ska också kunna användas för drömmar, stillhet och sägs vara bra för fruktsamheten.

Mycket betydelse i en liten gåva. Jag tycker absolut att det är tanken som räknas när det gäller presenter och oavsett, som tidigare sagt, vad man tror på så ligger det mycket tanke bakom den här typen av gåva. Det är värt mycket för mig.

Mera awesomeness...

Denna gång via Coolstuff.

Köp HÄR

Seriös need på den här klockan! Den är tuchaktiverad, nörden i mig skriker och hoppar upp och ner av glädje. Jag har inte riktigt ord ens. Dessutom har jag inget batteri i min klocka längre, vilket ju enkelt kan åtgärdas hos en urmakare men schhh... Så jag behöver ju en ny klocka. Eller hur?

Köp HÄR

Om jag någonsin ska campa igen, eller åka på festival, eller liknande.. Då vill jag ha den här. Jag avskyr sovsäckar. Jag kan inte sova om jag inte kan röra på mig. Sovsäckar är... Obekväma. De känns som en typ av fängelse och jag kommer aldrig förstå dem som sover bra i sovsäck. Så... Ja, jag vill ha den. Okej. Jag kan komplettera med en filt över mig om det behövs, men jag vill inte veta av vanliga sovsäckar mer om det här finns som alternativ. Okej?

Köp HÄR

De är så fula att jag knappt vet vart jag ska ta vägen, det ska erkännas, men själva idén om att vara barfota utan att vara barfota tilltalar mig på något sätt. Kanske är det egentligen mest resan till Thailand nästa år som spökar? Där lär jag visserligen helst vilja ha sandaler om jag känner mig själv rätt... Men ändå. De är så fula att jag vill ha dem. Gärna svarta eller vita så klart. Det är ju jag.

Köp HÄR

En bok som inte är en bok men en hylla? Ja, det vill jag ha! Behöver jag egentligen säga mer? Det är en snygg lösning och de flesta som gillar böcker, eller inredning, borde tycka att det är en bra idé. Enough said.

Köp HÄR

Färgglatt slime som håller temperaturen tre gånger längre än vanligt badvatten låter som en kul idé. En idé jag gärna testar till och med. Romantiskt bad med J-man blir plötsligt ett tillfälle att skratta och leka. Vilket i min värld kan vara minst lika romantiskt som ett bad med tända ljus och bubblande vin om jag ska vara helt ärlig. Plus att man inte måste skynda upp för att vattnett blir kallt.Jag ser bara wins här...

Vi spenderar alla våra lediga dagar på olika sätt...

Jag har precis gjort mig iordning. Why I even bother är däremot ett mysterium med tanke på hur regnet faller utanför, men samtidigt är det ju ganska skönt att få känna sig fin en stund ibland. Jag är inte en av de som trivs om jag bara är bekväm hela tiden. Jag är för ombytlig helt enkelt.

Om det inte vore för att jag ska möta upp J-man om ett tag så hade jag däremot fortfarande suttit i sovkläderna och stickat. Jag har börjat på en mössa, den första jag någonsin gjort så det är ett experiment. Orkade helt enkelt inte hitta ett mönster. Det är ju också en typ av i-landsproblem.

Nu ska jag i alla fall fortsätta mitt stickande tills det är dags för mig att gå och möta min älskling. Senare har vi tänkt gå på teater. Life is good sometimes...

Ibland vill jag bara ha grejer...

Onödiga saker kan vara så oerhört roliga ibland. Det var dessutom länge sedan jag anammade min inre nörd på bloggen så det är dags igen. Däremot är det massor saker jag vill visa upp så jag delar upp och sprider inläggen över en längre tid. Tror det blir bäst så.

Anyways...  Via Shut Up and Take my Money! Enjoy!

Köp HÄR

Kaffemuggar som ser ut som ctrl-, alt-, del-tangenter! Jag vet inte vad det är, om det är själva formen eller vad de symboliserar, men jag tycker de är sjukt snygga. Stor "vill ha"-faktor helt enkelt. Dessutom lagom många om vi har bara en vän över... Vilket man ju har ibland. Kanske inte lika lämpligt om man har fler vänner över i och för sig, men.. Jag älskar dem. Okej?

Köp HÄR

Det kan vara mitt forna World of Warcraft-spelande som gör mig så förtjust i det här. Det kan också vara mitt lilla beroende av energidryck eller det faktum att jag är väldigt förtjust i färgen... Det kan vara en kombination av alltihop. Hur som helst så skulle jag inte bli ledsen av en bunt sådana här i mitt kylskåp.

Köp HÄR

Behöver jag ens förklara det här? Behöver jag det? För jag tänker inte ens förklara varför det är så awesome. Det är ju så självklart.

Köp HÄR

Åh, nostalgi! Mario, Streetfighter, Zelda, TMNT! Jodå, vi hade ett Nintendo hemma. Så klart. Det var där jag hittade mitt första favoritspel oh det var Streetfighter. Det var där det började och när vi senare skaffade Playstation så blev det Tekken för hela slanten för mig. Tror de flesta håller med mig om att det vore rätt awesome att bära runt block och pennor i en sådan här...

Köp HÄR

Mina favoriter är de längst ner, det är absolut de jag helst skulle vilja ha. Nu är det inte mycket kvar av solglasögon-säsongen visserligen, men då och då är det ju soligt även på vintern. Så varför inte? De gör mig glad helt enkelt. Väldigt glad till och med... Tycker det är ett bra skäl. Lika bra som något annat när det handlar om onödiga ting i alla fall.

Why I can't have nice things...

This guy!

Jag älskar Pysen. Han är en riktig personlighet och världens finaste på så många sätt, men fräck också. Får han chansen så välter han saker, gömmer dem, tuggar och smakar på dem.Som när han gjorde sitt bästa för att äta upp min slutuppgift, sjalen i plast. Nu senast så har han bestämt sig för att den enda barbie-dockan jag äger, som jag använder till att göra prototyper i miniatyr av kläder till och från, är hans. Så fort jag inte ser honom plockar han upp henne och springer iväg.

Pysen är min älskade lille marodör...

...

Vissa dagar är inte det minsta spännande. Idag var inte riktigt en sådan dag, men inte långt ifrån. Jag tog beslutet att gå till universitetet trots min ständigt svängande hälsa och med mig fick kameran vara. På Dayviews finns en bunt med bilder från vägen till och från uni.

Det är visserligen inte jättespännande med promenader... Fast inspirationen man kan hitta i naturen är helt otrolig. Alla former som träd kan växa i och alla färger löven skiftar mellan den här årstiden. Det är fantastiskt!

Samtidigt känner jag mig mest tung. Det är mycket stress just nu, inte minst för att CSN strular och det är inte riktigt idealt när man försöker få ihop kåravgift, material till uppgifter, bröllop och så gärna lite normala levnadskostnader som mat och sånt samtidigt. Men det ska inte vara lätt jämt, det har jag lärt mig.

Så jag är inte mitt allra piggaste och gladaste jag just nu, men det går framåt. Det gör det alltid.

Tänk att ett litet mail kan vara så spännande

Jag mailade vigselförättaren idag. Alltså den som jobbar den veckan vi ska gifta oss. Svaret kom snabbt och vi har vår vigsel bokad och klar nu! Vigselförättaren är även spänd på att finnas för oss på vårt bröllop då vi ska gifta oss på en teaterscen. Det är helt klart svårt att vara still just nu!

make a gif

Det är mycket att tänka på, men en bit i taget faller på plats och det är så skönt! Nu ska jag gå igenom lite hur vi har tänkt själva vigselakten... Vet att det inte är jättestress med den, men det är ju alltid skönt att ha den så färdig som möjligt. Så det blir enkelt att göra ändringar om vi skulle vilja göra det.

Om jag är förväntansfull? Eeeh... Ja!

Duktiga jag!

Jag har recenserat utställningen Body Worlds som är på Tom Tits just nu och skickat in till min lärare. Skönt när man blir klar med uppgifter i god tid för en gångs skull. Det innebär ju också att jag har gott om tid att rätta till om det skulle vara något som inte gillas. Alltid bra det!

Nu vill jag bara få ordning på CSN och allt så jag kan köpa in material och få fart på kursens stora uppgift, som råkar vara en tävling också. Go me och det... Så måste jag få tag på praktikplats pronto också. Men lite i taget löser det sig!

Alltid bra att tänka positivt.

Vigselförättare och namnbyte och sånt...

Jag bokade vigsellokalen idag. Så länge inget oförutsett händer så är det inte långt kvar innan hela vigseln är planerad. Ja, minus klädsel och dekorationer då. Just nu sitter jag och funderar över hur det fungerar att boka vigselförättare... Jag vet inte hur man gör när man gifter sig kyrkligt heller, men vi ska gifta oss borgligt och eftersom jag inte känner någon (så vitt jag vet) som gift sig borgligt och på annan plats än rådhuset känner jag mig lite förvirrad. Det kommer troligen bli så att jag skickar iväg ett rörigt och lite förvirrande mail, det är ju kanske det bästa sättet att få reda på hur det egentligen går till.

Så funderar jag över när det är lämpligt att skicka in pappren om namnbyte också, eftersom jag kommer ta J-mans efternamn. Kanske i samband med prövningen? Eller senare ändå? Hur lång tid tar det att byta ett namn egentligen? Många frågor om en liten sak. Det känns ändå som att det vore skönt om man kunde lösa det så att man har nya id-handlingar lagom till vigseln, om det går att lösa. Det vore helt enkelt skönt att inte behöva tänka mer på det precis efter bröllopet. Känns som att det kan vara skönt med så mycket sinnesro som möjligt efter den. Det kan räcka med städningen efter festen som avslutande stress.

Och alla dessa dekorationer! Jag kommer göra det mesta själv med största sannolikhet. Vore skönt om jag kunde trolla fram en blomsterbåge och tillhörande arrangemang till vigseln, men jag vet inte riktigt hur det ska gå till. Har en ganska ball idé till bordsdekorationerna på festen dock, men det är ingenting jag kommer avslöja förrän tidigast efter att jag fått testa min idé. Har också letat lämpligt material till inbjudningskorten idag... De kommer ta lite tid att göra. Lika bra att börja i god tid. Så ska man ju ha tid för skolan samtidigt är klart. Tillsammans med det faktum att allt, precis allt, kostar pengar.

Jag är lycklig och förväntansfull, tro ingenting annat, men jag förstår om vissa blir helt personlighetsförändrade när de planerar bröllop. Det är stressande på flera plan.

Mina tankar om slentrian... Några i alla fall

Det är ett tag sedan nu jag nämnde att slentrian inte är för mig. Någonting jag nämnde snabbt i förbifarten och det enda som verkade märkas i den texten trots det. Som att jag påstått att alla som hamnat i slentrian lever i någon slags lögn. Vilket är helt bisarrt. Jag har aldrig påstått att mitt sätt är det enda rätta, däremot är det självklart vad som är rätt för just mig och det är alltid vad jag kommer utgå ifrån när jag skriver i min blogg. Klurigt va?

Anyway... Jag är inget stort fan av slentrian. För mig är det viktigt att aktivt arbeta för att hålla kärleken vid liv. Någonting som är enkelt när man älskar någon. Det handlar om att ta tid för varandra, fortsätta visa uppskattning även när vardagen känns tung. Att då och då göra något "extra", vardagsromantiken jag pratat om förut. Och, nej, det är inte meningen att man ska sätta vardagsromantiken och de extra överraskningarna i system. För precis som påpekats så kan även det bli slentrian. Det skulle alltså motverka hela sättet jag har att se på detta. Sedan vet jag inte vem som planerar spontanitet? Jag vet att jag inte gör det i alla fall. Alla överraskningar är dock inte helt spontana och kräver planering av förklarliga skäl. Så allt är en balansgång. Precis som med det mesta.

Grejen med slentrian för mig är att man så lätt slutar uppskatta sådant som blivit en vana. När man slutar uppskatta det man har så börjar man ibland glömma bort vad som är så bra med det man har och plötsligt finner man att man sitter och saknar någonting man redan har. I vissa fall så tappar man det man har innan det och så tar det slut bara för att man glömde bort att vårda det där fina man hade. Man glömde att skratta tillsammans, att dela positivt och negativt som hänt på jobbet/i skolan, att få och ge stöd när det behövs och allt det där andra fina som vanligen finns i början av en relation. Varför man skulle vilja bli av med det är för mig ett mysterium. Att fortsätta upptäcka kärleken, varandra och falla för varandra om och om igen är mycket mysigare tycker jag.

Sen tycker jag också att det är awesome att sitta och bara slöa framför en film och pressa i sig godsaker, men det är ingenting jag gör med min kärlek varje kväll. Även en så simpel sak kan bli något extra och speciellt om man inte gör det till en vana. Svårare än så är det egentligen inte. Man hittar sina helt egna sätt att göra sin vardag speciell. Själv utgår jag, givetvis, ifrån vad jag själv skulle uppskatta när jag gör extra saker för J-man. Vilket är en av många anledningar till att jag ibland tvingar ner honom i ett bad eller pressar ner honom i soffan framför en fotbollsmatch när jag vet att han har det extra stressigt eller så. Det är viktigt att kunna slappna av ibland för att må bra och ibland behöver man hjälp med det, även sådana mönster kan man bli blind för. Och mår den ena parten dåligt kommer det förr eller senare gå ut över relationen också tyvärr. Desto viktigare att ta hand både om sig själv och sin partner.

Det ena hänger ihop med det andra och jag skulle kunna fortsätta skriva länge, men jag skulle hamna långt ifrån slentrianfrågan samtidigt som jag skulle prata om precis det samma. Så jag slutar här. För den här gången. Tror jag varit tillräckligt tydlig för den här gången i alla fall. Samtidigt så kommer de som vill missförstå, kanske för att de känner sig träffade eller bara vill vara irriterad på någonting, fortfarande att missförstå. Det är också okej. Vi är olika.

Svårare än så var det inte

Känner mig tjock och ful och äcklig. Inser att det är hormonerna som spökar och ingenting annat. Ja, så kul är det med PMS, mens och humörsvängningar. Man kan gå från självsäker och skitsnygg till osäker, tjurig och grinig à la trotsig 3-åring på sekunder. Tack och lov gäller det inte alla kvinnor, men ändå. Vi är olika och reagerar olika. En del blir helt galna och andra märker man ingenting på. Jag blir tjurig för ingenting, känner mig ful och äcklig och vill till och från bara sitta i ett hörn och gråta helt utan anledning. Så är jag glad också så klart. Och självsäker. Fast bara om vartannat. Det är som att turbo-gå-igenom puberteten igen varje månad. Mindre roande.

Samtidigt som jag hatar den här delen med att vara kvinna så är det ju ändå väldigt bra att jag upplever den med sporadiskt jämna mellanrum. Det betyder ändå att jag är frisk. Att min kropp fungerar och mår bra. Att jag inte behöver vara orolig för någon oönskad graviditet trots skydd. Att jag har en enkel förklaring till varför jag plötsligt är så ologiskt irriterad på världen. Åtminstone det är ju bra. Någonting att vara tacksam för. Ganska mycket att vara tacksam för egentligen, men just när man är i den där perioden är det inte mycket som väger upp det ändå. Det är alldeles för bekvämt att slippa.

En del preventilmedel stoppar ju mensen helt och det är ju också jävligt bekvämt om man frågar mig... Men de fungerar också olika för olika personer. Jag själv har p-stav och i början hade jag mens någon gång i halvåret bara (en del slipper mens helt), men under åren har det stabiliserat sig mer och idag är jag relativt regelbunden. Jag hade gärna sluppit, men det är som det är och jag trivs med min preventiv-metod. Jag har ju faktiskt fast partner. Så jag tänker på fördelarna här ovan för att försöka mildra frustrationen över det helt naturliga.

Någonting jag stör mig på däremot... Vissa killar, och jag säger verkligen inte alla nu, beter sig som rövar så fort flickvännen får mens. Som att det är en personlig tragedi för dem att hon kanske inte känner för att ha sex eller liknande under sin tid på månaden. Som att det är flickvännens fel att hon är kvinna och fungerar som en kvinna gör. Förstår inte alls vart det kommer ifrån. Om man inte gillar hur kvinnor fungerar så kanske man ska börja träffa män istället? Då slipper man ju det problemet i alla fall.

Vad tycker och tänker du om det här?

(Saknar att få feedback people! Lite omotiverande att blogga saker man bryr sig om ifall ingen annan gör det. MVH/ Mensmonstret)

Det här är fantastiskt!

Jag vet att alla inte följer de sidor jag gör... Men det här kommer nog de flesta se så småningom. Hur som helst så är det helt underbart. En kvinna går i sömnen och gör sådana märkliga saker som folk som går i sömnen gör, så när hennes son råkar hitta henne sömndansandes i köket så filmar han givetvis. Och lägger upp det på youtube.

Sedan visar han det för henne. Så klart.

Enjoy!

Och om J-man någon gång skulle hitta mig sömndansandes i köket (eller någon annan stans) så har han min fulla tillåtelse att filma mig och lägga upp det på internet. Det är bara underbart roligt!

The magic of health

Fast egentligen inte. I mitt fall är det mer den dåliga hälsans magi. Från att må helt bra, bortsett en snorig näsa, till att börja nysa och hosta igen. Sedan var det som att trycka på en knapp, plötsligt hade jag ont i hals och öron. Och det för att jag tagit det lugnt i och med att jag precis varit jätteförkyld och febrig. Jag är inte road.

Det värsta är att J-man börjar bli orolig för mig. Självklart förstår jag honom, jag förstår själv inte hur jag kan vara sjuk så mycket, men det är jobbigt att det drabbar honom på så många sätt.

Försöker skylla min dåliga hälsa på dålig livsstil, så jag har något jag kan förbättra, men sanningen är att jag inte är så ohälsosam. Inte den mest hälsosamma heller, det tänker jag inte påstå. Ändå rör jag på mig, har dragit ner på sockret väsentlig, uppskattar grönsaker, dricker mycket vatten, ser till att få i mig tillräckligt med järn... Men jag ska försöka göra mer. Orkar inte vara sjuk hela tiden.

Nu sitter jag och dricker te medan J-man repar. Något jag också skulle gjort om inte halsen plötsligt börjat bråka. Oh, well... Nästa gång.

Video: Låt oss svamla om bröst