Tömde systemkameran...

Fick för mig att tömma min Nikon som jag inte rört på ett tag... Ja, drömmarna om Canon 1100D är kvar och eftersom jag inte riktigt trivs med Nikon så blir det ju så att jag inte använder den så ofta som den egentligen kanske förtjänar. Hur som helst så fanns det en bunt bilder som jag tagit på väg till universitetet en förmiddag för någon månad sedan ungefär... Jag cyklar genom en bit av Rydskogen nämligen och det finns faktiskt en del fina saker att titta på. Det är ju så lätt att glömma hur vacker omgivningen är när man är stressad annars.

Grenar kan vara bland det vackraste jag vet. Så komplext  liksom.
Konstant strävan uppåt.. Jag älskar det.

Trollskog!

Behöver bildstabilisator... Får ju knappt en skarp bild... Men vackert är det!

Virrvarr av fallna grenar...

En tomtepall! Eller kanske för trollen eller älvorna? 

Inte det mest innehållsrika av mina inlägg, men ibland vill man bara dela med sig av sådant som är vackert. Om inte minst för en själv. Det finns massor vackert i Linköping faktiskt... Det finns massor vackert överallt om man bara tar sig tid att se sig om. Andas lite.

Alla dessa tankar...

Vi har svårt att veta vart vi ska gifta oss. Vi vet självklart vad vi vill, men frågan är om vi har råd... Det är dyrt att inte gifta sig kyrkligt eller helt sonika gå till rådhuset. Så är det. Däremot så viker vi oss inte där. Ingen utav oss är troende så ett kyrkligt bröllop skulle inte kännas rätt och rådhuset är ingenting för oss det heller. Vi är för exhibitionistiska för det båda två tror jag... Och envisa. Vi vill ha något speciellt för oss. Tanken är ju att vi bara ska gifta oss en gång i livet och då vill vi ha det speciellt. Det är starten på livet som man och hustru och det ska vara minnesvärt.

Jag har suttit och tittat på klänning efter klänning, skor i mängder, kostymer och bilder på bröllopspar... Allt för att inspireras. J-man och jag diskuterar våra alternativ som de ser ut just nu och svär över ekonomiska begränsningar samtidigt som vi längtar förväntansfullt efter den stora dagen. Han verkar se framtiden klar framför oss och jag oroar mig mer över begränsningarna inför bröllopet än vad han gör. Vi balanserar varandra helt enkelt. Så ingen del går förlorad, varken drömmen och lyckan eller hur verkligheten ser ut just nu.

Jag vill verkligen att tiden ska gå fort och att jag ska få se alla problem lösa sig lite i taget. Vi är bra på att hitta lösningar ihop så jag är säker på att vi kommer dit även om det känns lite hopplöst ibland. Jäkla pengar att vara ett ständigt bekymmer. Inte särskilt upplyftande ju.

Det där med håret på huvudet...

Det verkar finnas en otrolig fascination för det där med hår och frisyrer. Jag är själv inte det minsta oskyldig, tro inget annat... Denna fixering vid långt, kort, mörkt, ljust, lockigt, rakt hår. Jakten på det perfekta håret och avundsjukan(?) på de som har det "bättre".

Jag har själv en väldig tur när det gäller mitt hår. Det växer fort och har en väldigt bra kvalité. Mitt hår är starkt helt enkelt. Trots att jag misshandlat det med hårfärg och konstant glömmer att det borde toppas för att må som bäst. Sist mitt hår klipptes ordentligt är mer än ett år sedan, när det klipptes kort, och sen dess har jag ansat lite i nacken under tiden det växte ut för att undvika hockyfrilla och luggen har fått några omgångar. Resten är orört och mitt hår är inte slitet alls.  Vilket är nice för mig, men inte borde spela så stor roll för andra.

Ändå är det första man får höra när man säger något sådant att man säkert "tar väl hand om det annars" eller "men det är nog slitet ändå och borde toppas".  Som att man ljuger för att man råkar ha tur med något. Helt ärligt så tror jag de flesta tar bättre hand om sitt hår än vad jag gör... Jag tvättar och borstar det om jag kommer ihåg, toppar det inte och har det uppsatt jämt. Det som skulle vara bra som jag gör är väll att jag tvättar håret sällan, sköljer länge för att få fort allt schampo och balsam och lufttorkar håret 90% av gångerna jag tvättat det. That's it. Tror alla fixar det. Vilket gör "argumenten" märkliga. Som att vissa har behovet av att neka andra något positivt för att de inte har samma tur.

Kan enkelt säga att jag "betalar" för min fina hårkvalitet på andra sätt. Jag har till exempel väldigt torr och känslig hårbotten och till och med min frisör har sagt att mitt hår är svårt att skölja ur. Det är därför jag är så noga med att skölja mitt hår länge till exempel.

Man jobbar ju med det man har oavsett hur man föredrar att ha sitt hår. Just nu vill jag att det ska växa fort, fort och flätar det mer än har det i toffs. En slarvig knut eller hästsvans har varit min grej mer än något annat innan det. Jag velar fram och tillbaka över hur jag vill ha min lugg. Det växer i alla fall och jag klagar inte. Gnäller inte på att jag är avundsjuk på andras svall eller inbillar mig att mitt hår ska bli supertjockt och naturligt vågigt med tiden. Jag är okej med att andra har "finare" eller "bättre" hår än jag. Jag kan beundra andra för deras styrkor både psykiskt och fysiskt faktiskt.

Vad jag vill säga med det här? Det är spännande att lite hår kan vara så intressant och skapa så mycket känslor. Det är märkligt hur positiva egenskaper, även de minsta och mest obetydliga, ska förminskas och bortförklaras. Det är min tanke angående frisyren idag.

Kvällsmys

Ost och kex tillsammans med älsklingen i soffan. Så blev fredagskvällen för mig. Trodde att J-man skulle vilja gå ut eller så, men han var trött och stannade visst hellre hemma med sin sjukling idag.

Bus ligger över oss båda och kräver uppmärksamhet. Pysen har lagt sig någon annanstans för att få vara ifred tills vi går och lägger oss... Älskade pälsbollar.

Video: Sjukdom, inspiration och svammel

Nya ting

Jag har gjort mig av med min tradera-oskuld idag! Med andra ord så har jag till slut vikit mig för vad så många andra gör och handlat lite via tradera. Två nagellack från China Glaze blev det. Längtar efter att få hem dem! De är så fina! Alla lack jag vill ha finns ju tyvärr inte där, men det är en början.

Vi tog oss också till apoteket (J-man körde mig) och inhandlade värktabletter och sådana nödvändigheter till mig. J-man råkade snubbla in på det ganska nyöppnade New Yorker här i stan också och fick med sig ett par byxor ut. Själv investerade jag i en pyjamas på klippet eftersom myskläder är det enda jag har på mig när jag är sjuk och jag börjar tröttna på att sova i J-mans mjukisbyxor...

Lite luft måste man ju få även som sjuk skulle dock ljuga om jag sa att det inte var jobbigt... Nu är det soffläge och jag blev nyss bortskämd med fotmassage.

Video: Lösenordsskyddat i samband med bloggar

Nu måste jag klaga, så läs inte om du inte vill veta ;-)

Sitter med bultande huvud och tårar i ögonen. Inte för att jag är ledsen, utan för att jag är förkyld och värktabletter och nässpray vägrar fungera. Det gör mig förbannad. Jag hatar den här skiten och den här månaden har jag inte varit annat än sjuk. Olika typer av sjuka, men aldrig helt frisk tydligen. Med tanke på att minsta normala aktivitet slängt in mig i nästa sjuka. Hur fan ska jag lyckas med alla mina måsten på det här sättet? De blir inte färre för att man är sjuk och det finns en gräns för vad man klarar när hjärnan stänger av tankeverksamheten och uppfattninsförmågan. Tack och lov kan jag åtminstone sticka utan att behöva tänka. Eftersom jag inte stickar mönster det vill säga. Det är i alla fall något... Min slutuppgift för kursen till och med så inte bara för nöjes skull. Hade det varit det hade jag faktiskt låtit stickningen vara nu med och bara sovit.

Så... Nu har jag fått klaga en stund och det mentala känns i alla fall bättre än innan jag började. Om någon nu orkade läsa all irritation så kan jag påpeka att jag välkomnar alla förslag på lösningar. Orka vara sur och bitter om man inte behöver liksom...

Står fast vid att det är viktigt att få klaga då och då, men inte för att fiska sympatier. De klarar jag mig utan då de inte hjälper mig... Men ändå. Lösningar tycker jag om.

My work is freaking beautiful!

Själva sjalen börjar bli klar och den är superenkel, det är detaljerna som kommer göra den unik. Tycker ändå att den är helt fantastisk! Färgen, tätheten, hur den känns i mina händer... Mycket glad katt!

Hatar strumpor!

En av många anledningar till att jag skulle vilja bo i ett varmare land är för att slippa strumpor. Jag hatar strumpor! Det är så obekvämt! Och de senaste (två) dagarna har det varit ännu mer tydligt för mig hur mycket jag verkligen hatar det. Jag är sjuk, igen, förkyld och växlar mellan att vara varm och kall hela tiden. Ena stunden tjocktröja, nästa linne. Men hur mycket kläder jag än haft på mig har jag inte satt på mig strumpor en enda gång. Jag lindar hellre in fötterna i en filt om jag fryser faktiskt.

My foot is my homie!

Visst tänker jag inte sticka under stolen med att raggsockor är awesome när det är kallt, men det betyder ändå inte att jag tycker om strumpor. Det handlar mer om att jag inte tycker om att vara kall heller. Att jag tycker ännu mindre om att vara kall än att ha strumpor till och med. Kanske främst för att den typen av kyla som blir på vintern gärna blir smärtsam och inte alls är nyttig.

Ja, det är ett oviktigt inlägg, men det struntar jag i. Strumpor är obekväma tingestar och jag tycker inte om dem.

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

 Foto: © UNICEF/Asselin

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling. 

Jag kan inte ta mig an uppdraget, men genom att publicera den här bloggposten så vaccinerar jag 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

På UNICEF's hemsida kan du göra ännu mer. Bli världsförälder, starta din egen insamling, köp fältprodukter och mer. Även små gåvor gör skillnad och vi kan alla bidra med något. Gåvorna går till exempel att köpa från 40:- och det är inte mycket att undvara för att hjälpa ett barn. 

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj 

Video: Det är inte okej att ursäkta dåligt beteende

Jobbar på

Från ingenstans kom inspirationen i förrgår och igår släpade jag mig till garnaffären för material-inköp. Sen dess har jag stickat, stickat, stickat i omgångar... Handleder och axlar börjar gärna göra ont  om man inte tar rast emellan nämligen. Men jisses vad bra det känns! En stjärnhimmel a la sjal på gång!

Lite inspiration ändå

Jag plockade fram en stickning jag påbörjat och Pysen trängde sig ner vid mig i soffan. Myskatt... Så lite fart fick jag ändå! Och idéerna har börjat hopas i huvudet på mig så jag svär för mig själv att jag är i slutet av pengaran och inte kry nog ändå att gå till garn-affären. Har en idé (eller två egentligen) som skulle vara spännande att ta tag i.. Men jag håller dem hemliga en liten stund till.

...

Sitter med färg i håret... Liten uppljusning inför våren, men ingen stor förändring. Ska ju inte greja allt för mycket med mitt hår nu när det ska växa och bli långt till bröllopet nästa år. Bara skönt med något litet nu när våren är så långsam!

Funderar över det där med inspiration och olika platser man kan finna den på. Just nu är jag nämligen helt utan och letar för att komma igång igen. Jag kan egentligen hitta inspiration lite varstans men torkan är mer envis ibland... Så tips är välkomna! Ställen jag vanligtvis letar på är i filmer, musik, bilder, andras skapande och omgivningen både inne och ute. Fler idéer?

För övrigt försöker jag hålla mig positiv trots illamående och huvudvärk. Bättre så. Lite ledsen att så få svarade på mina frågor i inlägget "Att utmana och utvecklas" dock... Ingen har svarat egentligen! Vet att min älskling försökt, men ett tekniskt fel tog bort kommentaren så jag fick den inte ens... Sånt gör en lite ledsen det med.

Knasisar

Video: Min kärlek till min teknik

Missar att prata om just kärleken till mina två datorer.. Men poängen går nog fram ändå.

Ensam igen

J-man är bortrest till på torsdag så jag är ensam med katterna igen. Man vänjer sig ju så det är rätt skönt ändå, även om jag saknar honom. Dubbla känslor.

Passar på att vara onyttig med chips till kaffet i alla fall. Ibland får man faktiskt! Har lite inspirationstorka också så försöker hitta den igen. Finns ju så otroligt mycket att göra och skriva egentligen! Men det kommer.. Jag är säker på det.

Enkelt nomnom

En bit bröd, någon dressing man gillar och kött. Ät och njut!

En snabb fundering...

Jag minns, när man var yngre, att ens relationer och kärlek sällan togs på allvar av de äldre. Ja, de som var vuxna. Ändå så märker jag idag, när jag själv anses vara vuxen, att flertalet av de vuxna relationer jag ser runt mig är minst lika "oseriösa", "barnsliga" och "kärlekslösa" som mina ansågs då. Kanske är det så att det är människor som själva inte upplevt kärlek som vägrar tro att även unga kan känna som dem och starkare ändå?

Varför inte bara låta folk få vara kära utan att förminska? Man måste ju få vara lycklig så länge man kan även om det skulle braka ihop senare. Tycker jag i alla fall.

14 april

Soffan är min plats just nu. Den är fantastisk! Sådär bekväm och det...

Varit i Norrköping och firat min kära styvfar idag i alla fall! Jättetrevligt! Skrattade massor och träffade syrran också. Just nu vill jag bara självdö lite... Sådär paniktrött som man blir ibland. Men det kan vara maten också. Vi kan låtsas det.

Så... Tips på en bra skräckis man kan se?

Jisses... My head hurts...

Huvudvärk sen i lördags. Repetitioner, stress, skola, ensam med katterna. Ja det summerar den senaste tiden. Ledsen att jag inte har något roligare att berätta just nu... Hinner inte helt njuta av tillvarons fina saker just nu kan man säga. Det är för mycket i mitt huvud. På fredag är det dock premiär och då kommer nog en del av det släppa automatiskt. Blir ju lätt lite rörigt så här innan.. Särskilt när man inte bara har teatern (som absolut kan vara tillräckligt).

Så ursäkta min tråkighet.. Har dock förälskat mig i instagram som fungerar utmärkt med min nya telefon. Alltid nåt!

Älskade knas...

Bus ligger och sover bredvid min kudde. Han ligger och smackar i sömnen, snarkar då och då, petar på mig med tassen till och från... Stör mig i min sömnlöshet, fast på ett bra sätt. Min lilla lurvboll...

Sexy ass...

Sexy by Sweden letar tydligen efter Sveriges snyggaste röv till en kampanj. Själv är jag tämligen stolt över min bakdel och tycker absolut att den skulle kunna kvala in som en av Sveriges finaste! Det trots att jag inte tillhör de som tränar aktivt eller faller under Bingos val av ålder på modellen. Ja, alla vi över 25 duger nämligen inte. Varför är för mig lite mystiskt eftersom all fokus ligger på bakdelen i denna tävling och ingen ansiktsbild efterfrågas. Är det bara jag som tycker det är märkligt?

Nu kan jag inte ärligt säga att jag egentligen känner mig ledsen över att vara för gammal för det här, men alla (myndiga) personer med en fin bakdel borde väl ha samma rätt att tävla eller? Även transsexuella och varför inte crossdressers också? Eller?

Bjuder på min klädda stolthet i alla fall. Tycker jag att du med kan göra. Vi är alla fina och duger perfekt oavsett ålder! Dessutom så är det bara personlig smak som kan avgöra vad som är snyggt/sexigt och inte så det så.

Video: Allmän irritation

O.B.S! Ingen som helst irritation är riktad mot J-man. Han visar mig nämligen alltid respekt. Bara så ingen får för sig att det är något underliggande bråk eller så. Vi har det faktiskt lika bra som vanligt!

Jag tänker inte skriva om London

Det kanske verkar konstigt att jag inte skrivit något om min vistelse i London, men jag har mina skäl. För mycket saker som inte ska nämnas över internet kan man väl säga. Det absolut bästa var dock när bara jag och min älskade J-man var på Hard Rock Café! Dit måste vi gå om och om igen!

Här kommer bilder i alla fall. Och maten är faktiskt viktig... En fantastisk del av upplevelsen ju! Det finns dock mer bilder, de här är bara från min mobil.

I'm alive!

Typ vid liv i alla fall... Vaken hur som helst. Så nu ska det trollas fram kaffe och frukost så jag kan jäkta till en heldag med repetitioner. Premiär på fredag ju!

På väg...

Nu sitter vi i bilen och är på väg mot flygplatsen. Jag och J-man i en bil, Jonta, Iza och svärfar med sambo i en annan. Väskor är packade och passen med så klart. Spänd nu!

The happenings

Så... Ny telefon. Stor. Snabb. Tuchtangenter. En Xperia S, Sonys första telefon utan Ericsson. Dubbla processorer, 32mb internminne, 12 mega pixlar, hd-kamera... Massor nörderier. Och även om det är väldigt ovant så trivs jag oförskämt bra med den.

Om ett par timmar är vi på väg mot London och vilka äventyr som kan tänkas vänta där. Söndag kväll kommer vi hem igen och svärmor tar hand om våra små bebisar så länge.

Jag såg också att jag fått 10hp VG idag! Positiv overload!