Definitivt dags

Vi har ju en liten vit katt som egentligen är ganska stor. Ibland, definitivt oftare än vad som är okej, är han en ganska jobbig katt. Krafsar på dörrar mitt i natten och sådant. Öppnar skåp och tar plats där ha absolut inte ska vara.Är jävligt störig helt enkelt.

Värst är att det bästa sättet att få honom att sluta är att ignorera honom. Så fort han får uppmärksamhet, även om det är i form av skrik och vattenspruta, så har han vunnit. Han får uppmärksamhet. Precis det han velat ha hela tiden. Det är inte helt lätt när man bara vill sova kan jag lova, men det är bara att kämpa. Ibland misslyckas man. Men så får man försöka igen. Jag misstänker att anledningen till att han börjat igen är för att vi satt tejp på garderobsdörrarna så han ska sluta gå in där. Dessutom vill han gärna vara inne i "kontoret" då datorstolen är en favoritplats, men där vill vi inte ha honom. Ett rum utan katthår är ju faktiskt rätt trevligt.

Tejp överallt kommer så klart inte fungera i längden dock. Så det är dags att barnsäkra, eller kattsäkra om man så vill, lägenheten. Ännu mer nu när han kommit på vart soporna finns och att han kan komma in där. Bråkstake...

Tejp i morrhåren går ju också... Han försöker i alla fall.

Det är varmt!

Och här sitter jag med AC i vardagsrummet och låter bli att svettas. Den är ful och låter en del, men jisses vad glad jag är att vi köpte den förra året. Våran lägenhet blir ju, som jag garanterat klagat över förut, väldans varm på somrarna. Hur det blir i nästa vet vi ju inte än.., Men eftersom AC'n följer med bör det inte vara några problem i vilket fall. Ser fram emot att kunna sitta på jättebalkongen med en bok sådana här dagar dock... Vi får se hur många de blir dock. Soldagarna alltså. Såg väl inte ut som jättemånga den närmsta tiden enligt min väder-app i alla fall.

Ful, som sagt.

Annars? Ja, annars har vi projekt "BUS! Ät inte på kartongen!" som är i rullning just nu. Bus älskar nämligen kartonger. När det kommit fram en "ny" kartong så blir han helt till sig, man skulle kunna tro att varje kartong är gjord av kattmynta ibland. Och så när han lugnat sig och börjar bli lite uttråkad så hittar han en kant att gnaga på. Konfetti är kul och det. Bara det att vi behöver kartongerna då. Att packa i.

Han är ju söt i alla fall...

Pysen tycker också om kartongerna förvisso. J-man har ställt en bunt i köket, så att de finns där när vi kommer dit liksom, och där ligger Pysen och myser för sig själv hela dagarna. Han är ju en krångelkisse också tyvärr... Så han får medicin varje dag och kommer byta till en annan över tid. Något är han allergisk mot, men vad visade inte blodprovet. Däremot så vet vi ju att han är typ världens duktigaste kisse när det kommer till jobbiga saker som veterinären. Han är så snäll och beskedlig trots stressfällning och svettiga tassar. Fast vi önskar ju att han fick slippa så klart. Våran lille oturskatt.

För det mesta får Pysen ha sin plats ifred, men inte hela tiden. Det är ju kartong.

Så var det med det. Vi får finbesök i helgen och kommer spela spel och se på film, sådär som man ska ibland. Sedan är det bara att fortsätta packa och rensa och packa... Det ska bli skönt när det är klart. Jag längtar verkligen till flytt. Eller... Jag längtar tills även flytten är klart. Att flytta är i sig inte vidare roligt faktiskt.

Lille jobbige katt

Jag har ju skrivit om Pysen förut. Han är en envis och bestämd kisse som uppenbarligen gillar rutiner. Nu har J-man varit bortrest sen i måndags och kommer inte hem förrän imorgon. Självklart så protesterar Pysen. Precis som förut.

En natt går bra, men efter det så brukar det vara dags att säga ifrån. Tydligen. Jag kan ju inte förklara för honom att J-man kommer hem så småningom och att det är okej. Är J-man borta länge vänjer han sig ju, men han är ju lyckligtvis inte borta så länge för det mesta (vilket i och för sig kommer förändras från och med nästa månad så klart). Så jag har inte sovit som jag behöver så klart. Sådant som jag inte behöver när Pysen är missnöjd, i alla fall om du frågar honom.

Nu är det ju en natt kvar innan J-man kommer tillbaka igen så frågan är om jag får sova i natt. En annan fråga är om J-man kommer få sova när han kommer hem igen? Pysen kan ju tycka att det är konstigt igen då också... Det vet bara han. En tredje fråga är hur han kommer anpassa sig när J-man börjar pendla. Om jag inte ska få sova mer än två till tre nätter i veckan kommer jag inte vara en nöjd och glad person direkt. Men jag kanske kan vänja mig vid att sova till krafsande och jamande?

Sömn är ju bra

Typ frukost

J-man är borta på jobbresa just nu. Det är ju sådant som händer och inte mer med det förutom att rutinerna här hemma blir lite rubbade då. Mest är det ju vanan att ha honom bredvid mig i sängen som kan störa nattsömnen. Att somna kan vara riktigt jobbigt ibland faktiskt, men det går för det mesta ändå ganska bra. Det är värre med Pysen. Bus bryr sig liksom inte så mycket så länge jag bara kramar honom när han vill bli kramad och har mat och vatten och ren låda. Pysen har en annan rutin.

Varje kväll så börjar Pysen jama. Lite högt och ensamt, lite ynkligt och ledset... Varför? Jo, för att det är dags att leka då. Han går alltså runt i lägenheten och säger "det är dags nu, leka, öppna lådan med leksaker då, lek". Detta är också alltid riktat mot J-man eftersom han är favorit-lekaren. Mig tittar Pysen knappt på när det är lekdags. Så du kan ju tänka dig vilken olycklig katt jag har här hemma när J-man är bortrest. Pysen har dessutom en fruktansvärd ovana att väcka en mitt i natten (och hålla en vaken tills det inte går att sova mer) om han är det minsta understimulerad.

Ibland är han också trött.

Vill jag sova, vilket jag för det mesta vill ( i alla fall på natten), så måste jag försöka få honom att leka med mig ändå helt enkelt. Jamar gör han ändå. Igår sprang han dessutom flera varv i lägenheten och jamade argt på alla lampor och slutligen ytterdörren. Vart sjutton var hans lekledare liksom!? Så oförskämt!

Jag lyckades i alla fall. Laserpennan funkade en stund och sedan blev det att leka med den andra favoritleksaken, en pinne med fjädrar i änden på ett snöre. Kattfiske. Vi lekte tills Pysen flämtade och fräste åt den där förbenade "fågeln" som kom undan hela tiden. Det brukar betyda nöjd katt. Fick han bestämma så skulle han i och för sig leka tills han svimmade, men det känns inte så bra för mig så han får nöja sig ändå.

Fick jag sova då? Nästan hela natten! Pysen väckte mig bara en endaste gång och höll mig inte vaken då heller. Däremot höll ovanan av att vara ensam mig mer vaken. Tänk så bortskämd jag är!

Tack Pysen... (Varning för klagan)

Jag har varit vaken sen strax innan 04:20 ungefär. Pysen bestämde sig för att jag inte behövde sova mer och markerade detta genom att krafsa på garderoben tills jag vaknade. Jag uppskattar ju inte riktigt när han gör så, det är ett av de jobbigaste sätten att vakna på just för att ljudet gör mig irriterad direkt (i-landsproblem, jag vet, men sömn är viktigt). Så jag markerar att han ska sluta. Han slutar och börjar istället jama. Jag frågar honom vad han vill och han hoppar upp i sängen och ska mysa... I två minuter. Sen börjar han om från början igen. Att jag ska få somna om finns nämligen inte i hans plan. När jag ger upp och går upp får jag däremot vara ifred. Då är hans syfte uppfyllt, tydligen.

Så det kommer bli en tung dag idag. Igår natt väckte han mig bara två gånger, men jag var trött ändå. Jag blir påverkad när sömnen rubbas helt enkelt.

Nu kanske du undrar varför han gör så här och varför jag bara säger att det drabbar mig och det kan jag enkelt förklara. J-man åkte på jobbresa i måndags. Det är första gången på ganska länge som han reser och Pysen tycker nog att det är konstigt att pappa inte är hemma. Dessutom är jag borta på dagarna. Så antagligen protest. Typ " omg, jag är jätteensam och du är dum och vadå sova, jag sover ju hela dagarna gör inte du också det" ungefär. Jag försökte leka med honom igår kväll så han skulle bli lite trött, men han vägrade mer än någon minut. Ska det fortsätta eskalera så kommer jag inte orka den här veckan...

Jag älskar vårat lilla vita yrväder, det gör jag. Det är bara inte så kul när han inte låter mig sova.

Video: Det där med internethat

Länkar till bloggarna jag nämner i videon:
Kissie
Lady Dahmer

Och gästspel av Bus så klart!

Glädjen som infinner sig...

J-man är hemma. Äntligen! De senaste två veckorna har varit ett virrvarr av arbete för honom så sen han kom hem i torsdags har vi försökt ta igen tid tillsammans. Mys framför film, kramats med katterna, träffat vänner, haft långa samtal om viktiga och oviktiga ting, skrattat tills vi nästan gråter och allt sånt som man gör när man är med någon man älskar.

Idag är det dags för vardagens allvar igen dock... Han vilar upp sig lite extra, men jag pluggar. Imorgon ska praktiken redovisas dessutom och det är dags att skriva portfölj innan nästa kurs.

Så ligger Bus i fåtöljen bredvid och myser med en av mina knappkuddar. Han ser sådär oförskämt nöjd ut och jag förstår honom... Mellan mig och ryggstödet har jag placerat ännu en av mina kuddar. Så att jag sitter sådär skönt att det inte är så jobbigt att plugga och det är lätt att glömma bort att man ska ta rast ibland.

Så... Jag har det väldigt bra just nu.

Why I can't have nice things...

This guy!

Jag älskar Pysen. Han är en riktig personlighet och världens finaste på så många sätt, men fräck också. Får han chansen så välter han saker, gömmer dem, tuggar och smakar på dem.Som när han gjorde sitt bästa för att äta upp min slutuppgift, sjalen i plast. Nu senast så har han bestämt sig för att den enda barbie-dockan jag äger, som jag använder till att göra prototyper i miniatyr av kläder till och från, är hans. Så fort jag inte ser honom plockar han upp henne och springer iväg.

Pysen är min älskade lille marodör...

Video: Pysen jagar på balkongen

Katterna älskar balkongen

Pysen och Bus chillar

Så länge det inte regnar är katterna på balkongen den mesta tiden av dagarna. Pysen är ute när det regnar också, bara det inte öser ner och då och då är det blöta tassavtryck över golvet och soffan. Fast de är lyckliga. Det finns så mycket att titta på där ute och att ligga i solen (eller skuggan) och bara mysa är ju bland det bästa som finns!

Igår när J-man kom hem från sin sista dag innan semestern slängde han sig genast på en stol på balkongen och njöt. Hängde av sig arbetströjan och bara mådde bra. Katterna följde hans exempel. Givetvis. Och jag med. En varsin öl, bara för sakens skull, och slött småprat... Härligt! Det är ju såhär sommaren ska vara.

Bara att bloggen blir konstant lidande då...

...

Det blev utgång igår! Inte särskilt sent eller mycket egentligen, men det var riktigt kul. Känns som att både jag och J-man behövde det. Att bara komma utanför lägenheten kan göra så mycket.

Blev väckt av Pysen tidigare än jag hade lust med. Han hoppade upp i sängen och jamade och skulle promt kela massor! Det kan man ju faktiskt inte riktigt säga nej till... Han är ju så himla söt den lille marodören. Så lagom till att man inte kan somna om så har han tröttnat och går gärna någon annan stans. Fjäskar lite för att komma ut på balkongen och det. Älsklingen...

Tre timmar senare har jag fortfarande inte gjort kaffe, men druckit nästan en halvliter cola och ätit chips. Det där med att vara vuxen och kunna bestämma själv är riktigt nice!

Lyxar till det i tröttheten

Jag sov ju länge idag och är fortfarande trött om jag ska vara helt ärlig, men jag har det fint här hemma. Lyxat med kinamat och chips och dipp. Tagit ett lagom långt bad och lagt ansiktsmask. J-man masserade mina fötter igårkväll och en stund idag när han kom hem från jobbet också. Snacka om lyx!

Kärlek!

Inspekterar mina trötta fossingar...

Sitter och småsurar över att Blackie tycker att det är roligt att vara seg och långsam. Man kan tro att en vecka helt utan dator borde ge en lite perspektiv på det där, men nej då. Det är precis som vanligt så fort jag slår mig ner vid tangenterna. Man är helt klart bortskämd när det gäller tekniken.

Nu blir det en lättöl och mer bloggläsande. Bus är myskatt också så lite kel kan det bli. J-man är iväg och repar. Imorgon ska jag hämta ut mitt ID-kort hos polisen också, så jag ser fram emot det!

Lite väl dåligt med kolsyra i lättölen.. Annars god.

Kattpuss

Mycket rörigt blir det visst när man är trött... Inte för att jag klagar, jag har det ju bra, men kanske inte lika kul att läsa det som annars?

Midsommar på balkongen

Jag har ju pratat lite lätt om hur vi fixar med balkongen i alla fall.. Igår blev det helt klart, tack vare hjälp från svärfar. Trallen är lagd, nya möbler köpta, en grill och så nät så katterna inte kan ramla ner. Pysen älskar det och är här ute (yepp, jag sitter på balkongen och skriver) så mycket han bara kan. Bus håller sig på golvet. Sedan han ramlade ut när han var liten verkar han ha utvecklat höjdskräck nämligen.

Innan vi fick upp nätet...

Jag är så sjukt lycklig över att vi fått ordning här ute äntligen. Så skönt att kunna ha öppet nu när det är varmt och att kunna sitta ute är så sjukt underskattat. Bara ta en kaffe eller något kallt och kanske läsa en bok. Blogga lite eller vad som helst. Åh, vad jag har längtat efter det här! Vet inte om J-man har förstått hur mycket jag längtat efter det faktiskt... Har sett det som det är och vi har inte haft råd innan, så då tjatar jag inte om det. Bara onödig energi.

Lycklig, men okontaktbar, katt. Det finns ju så mycket nytt att titta på här ute!

Försiktigt, försiktigt...

Bus vill inte vara i famnen här ute. Han får nästan panik bara av det. Som att man skulle slänga honom över kanten, trots att han vet att vi aldrig skulle göra något så hemskt mot honom. Och även om någon nu skulle försöka (nåde den säger jag bara) så går det inte nu när det finns nät. Pysen vill inte vara i famnen för att att hellre vill titta på allt som finns i världen istället. Nyfiknare misse kan man leta efter!

Och här sitter jag i motljus och är glad!

Vi har besök från Örebro över midsommar så det blir till att grilla och mysa ikväll. Precis lagom! Kanske skippar vi till och med att klä upp oss och kör på myskläder hela dagen? Sådant får märkas under dagen tror jag. Hur som helst.. This is life!

Fina lilla Bus

Igårkväll blev det så att J-man kände sig lite nere sådär som man kan göra ibland utan egentlig anledning. Så han kröp nära mig och jag killade honom i nacken. Bus, som låg på sin vanliga plats mellan våra kuddar, märkte att pappa inte riktigt var på humör så han bestämde sig för att ta hand om pappa han med. Han började noggrant tvätta J-mans hår, sådär som katter gör. Länge och ordentligt tvättade han sin pappas hår och luggen med så klart. Fina lilla Bus...

Stora pojken!

Jag har ju glömt att berätta! Bus har hunnit fylla 2 år redan! Våran stora lilla älskling som så gärna vill vara med överallt och helst få all uppmärksamhet på en gång. Favoritplatsen är på pappa. Om det sen innebär i hans knä, på hans bröst, runt hans axlar eller något annat spelar ingen roll. Bara han får J-mans uppmärksamhet.

Sova ska man göra mellan mamma och pappa och tvätta sig högljutt när de försöker sova. Det är straffet för de som inte klappar på honom konstant nämligen. Och så pratas det ofta. "Mrrrrrrrrrowrrrow" låter det titt som tätt. Han är nämligen väldigt social vår stora tiger.

Världens mysigaste är han i alla fall. Även om han har noll respekt eller förståelse för det där med att man vill vara ifred ibland. I Bus värld finns inget viktigare än Bus. Han snor till sig mest mat om han kan och är riktigt girig när det gäller godis (fast "värst" är han med uppmärksamhet, det kräver han). Nytt folk ska alltid testas ocksdå. De kan ju ha lite mat till honom. Om inte annat så kanske de är jättebra på att klia Bus bakom örat eller under hakan eller på magen eller.. Ja, du förstår.

Den där lille vite...

Pysen är inte som alla andra barn han. Han älskar plast (äter det till och med om man inte ser upp) och leker nästan uteslutande med plastpåsar eller liknande, bara det prasslar. Sen är favoritplatsen att påkalla uppmärksamhet i sovrummet. Så egentligen duger det mest att påkalla uppmärksamhet och säga "jag är kelig" bara när man råkar gå förbi sovrummet eller ska hämta en tröja eller så där inne. Då hoppas han upp på sängen och jamar och spinner så högt han orkar.

Undantaget är när man går på toaletten. Då ska han vara med! Ligga nedanför och stirra på en eller promt kela med ben och knän, kanske till och med sitta i knät och stryka sitt ansikte mot den som sitter där. Tydligen är det så man ska umgås! Precis när man själv känner att man kanske inte vill ha en katt i knät eller någon som stirrar ut en. Sen är ju faktiskt badkaret fruktansvärt fascinerande också! Under det kan man leka i timtal om man heter Pysen och ska mamma bada är det roligaste som finns att sitta på badkarskanten och jaga hennes fötter under vattnet.

Han är för rolig vår minsting... Alltid hittar han på något knasigt.

Den där glädjen med katter...

Ja, som jag berättat tidigare så stickar jag ju plast.. Vilket råkar vara Pysens favoritgodis. Varför förstår jag inte och vi försöker verkligen se till att han inte tuggar i sig sådant. Men just nystanet jag gjort är tydligen oemotståndligt. När jag började hitta plast i kattlådan och det saknade bitar mitt i mitt nystan blev jag inte glad... Funderar dock över hur miljövänliga påsarna är (som ska användas för återvinning) när kattens system inte brytit ner det alls.

Självklart älskar jag båda små missarna, men man blir inte glad när de aktivt förstör ens arbete. Vilket Pysen gör när han äter upp mitt nystan. Sen vill man ju inte att han ska bli sjuk heller! Något han vägrar ta hänsyn till! Hur som helst så resulterar det givetvis i att vi får låsa in mitt arbete hela tiden. Så han låter bli det. 

Tror inte frasen "min katt åt upp min slutuppgift" fungerar så bra på universitetet heller...

Knasisar

Älskade knas...

Bus ligger och sover bredvid min kudde. Han ligger och smackar i sömnen, snarkar då och då, petar på mig med tassen till och från... Stör mig i min sömnlöshet, fast på ett bra sätt. Min lilla lurvboll...

Tjuvkisse

Vi upptäckte precis att Bus tycker om pistagenötter. Nog för att han äter i stort sett vad som helst, men det var helt klart nytt för oss. Så nu ligger han i mitt knä och spanar på J-man. Planerar för att försöka smöra in sig eller kanske stjäla en liten bit... Knaskisse. Han petar på J-man när han vill ha något. En puss eller något han äter på beroende på om J-man äter eller inte. Fräck är han i alla fall, vår Bus.