torsdag 31 maj 2012
Jorå, så atte...
onsdag 30 maj 2012
Handlat igen...
tisdag 29 maj 2012
Total frånvaro
Ja, du märker ju frånvaron från bloggen. I ärlighetens namn har jag glömt att blogga. Det blev varmt och skönt och mysigt och annat blev prioritet. Sen är det ju dags att redovisa slutuppgift på fredag också, så det finns att göra... Tänkte dessutom slänga in en tredje produkt i kompotten om jag hinner. Får visa allt sedan så klart!
Stackars J-man har dessutom gått och blivit sjuk... Så det halv misär här hemma. Nejdå, han är faktiskt inte av sorten som blir särskilt jobbig när han är sjuk, men visst smittas man lite av tröttheten ändå. Tillsammans med värmen gör det att man blir ganska seg. I alla fall jag. Ska bli skönt när slutuppgifter och sådant är färdigt så att jag får tid att bara göra ingenting en stund. Vila hjärnan.
fredag 25 maj 2012
Vardagsromantik igen
Ni när värmen är här kan man passa på att umgås med sin kärlek i parken! Det gjorde jag igår. Gjorde iordning ciabattas med vitlöksost, kalkon och minitomater, skar upp en melon och packade ner vatten och folköl. Sen mötte jag upp J-man när han precis slutat jobbet och överraskade honom. Det är enkelt att höra något lite extra för sin kärlek ibland!
onsdag 23 maj 2012
Fortsättning på videon om #tafs
I videon säger jag att jag skonades från mycket för att jag inte var en av de som utvecklades tidigt. Det är sant på det sättet att jag skonades från tafs. Man fick ju annat slängt efter sig istället så klart. Jag blev anklagad för att ha anorexia för att jag var smal. Jag var konstig för att jag var tillbakadragen och mådde dåligt. Jag var ful och så vidare. Kanske var det därför det där tafset kändes så viktigt just då. Även om det var obehagligt så visade det ju att man inte var så ful och dålig som man gärna fick höra. Åter igen känner jag en överväldigande skräck över hur jag själv faktiskt har känt.
I ärlighetens namn tror jag inte att de vuxna som inte märkte vad som försiggick och/eller förminskade problemen när de märktes menade något illa. De gjorde förmodligen det de lärt sig var rätt, vilket ju känns helt absurt när man väl tänker på det. För mig visar det här tydligare än någonsin att det är de vuxnas ansvar att förändra barnens beteende. Vi visste ju inte bättre, någon utav oss. Vi fick lära oss att det var okej att bli utsatt och utsätta andra för oönskad kroppskontakt, till och med att det var något positivt. I alla fall om det var en pojke som stod för tafsandet. Jag kan inte i dagsläget påminna mig om att vi hade en omvänd situation i min klass.
Fortfarande så tror jag dock inte på att det bara är/var tjejer som utsattes för tafsande. Jag vet hur hänsynslösa tjejer i grupp kan bli. Dessutom har vi väl alla hört om eller sett (kanske någon till och med var delaktig) när en eller flera tjejer jagar ifatt en kille för att tvinga på honom pussar? Det är ofta små barn och det är ju "så gulligt"! Men är det så gulligt egentligen? Även där måste man ju sätta en gräns. Det är inte okej att pussa eller ta på någon som inte vill bli pussad och/eller tagen på. Så är det ju bara.
Jisses. Jag sitter och bara skakar. Har du något att tillägga? Fler funderingar? En historia att dela med dig av? Gör jättegärna det och glöm inte bort #tafs på twitter om du har ett konto.

Men nej...

tisdag 22 maj 2012
Walking in the rain...
Jag har fadderutbildning på universitetet så jag passade på att ta en morgonpromenad. Tog med mig paraflaxet för säkerhets skull och efter två tredjedelar av vägen behövdes det. Ledsen blev jag däremot inte! Det är så mysigt att gå i regn! Lite rock i öronen så regnet hörs igenom musiken på det... Mys!
Hoppsan...
Det blev senare än jag tänkt. Glömmer alltid bort att det där momentet att koka alla bagels innan de gräddas i ugnen tar massor tid. Så det är mitt eget fel. Men det blev bra i alla fall och jag gjorde en enkel kycklingröra till det då jag blir mätt och glad imorgon!
J-man ligger redan och sussar sött bredvid mig... Helt utan att veta att det finns kycklingröra och en liten lapp med kärleksord i kylen. Var ju tvungen att passa på! Men nu ska jag sova.
måndag 21 maj 2012
Leker hemmafru...
Det börjar för övrigt märkas att sommaren är på väg här hemma. Lägenheten är ganska varm redan och jag svettas massor vid minsta ansträngning. Kanske borde be J-man att ta ner fläktarna från vinden så jag får lite mer ork när jag jobbar i mitt arbetsrum? Värmen gör ju gärna att man blir ganska seg trots allt.
Men suck vad tråkig jag är... Men jag är duktig i alla fall. Ska bara komma på hur man är duktig och intressant/rolig samtidigt. Andra klarar ju av det!
söndag 20 maj 2012
Lite plus och minus...

Fortsätter kameradrömmarna
![]() |
Drömmer om kamera... |
Tja, man kan inte anklaga mig för att ångra mig när jag väl bestämt mig för nåt i alla fall! Jag vet vad jag vill.

fredag 18 maj 2012
Den där glädjen med katter...
onsdag 16 maj 2012
Love...
Egentligen har jag ingenting vettigt att säga. Jag är bara så lycklig och tillfreds just i den här stunden och sådana stunder är viktiga att komma ihåg. Det är i alla fall vad jag tycker...
J-man ger mig fortfarande fjärilar i magen och han rodnar fortfarande när han säger att han är kär i mig. Vi har pratat om bröllop halva dagen. Unnat oss extra god mat och tid med varandra. En chans att bara vara vid varandras sida. Utan tvång att hålla en konversation, för även tystnaden är bekväm när vi är med varandra.
Stunder som de här önskar jag alla. Det är för jävla underbart helt enkelt.
Det känns som att tiden står still...
På sätt och vis förstår jag fortfarande inte helt och hållet att jag ska bli fru till min älskade man. Äktenskap är något jag drömt om länge och inte trodde att jag själv skulle få uppleva. Det är också en del i frustrationen att ingenting riktigt hänt än tror jag. Först när sådant som att boka lokal och saker börjar inhandlas kommer det kännas som att det verkligen är på riktigt gissar jag. Under tiden så drömmer jag om när vi skrapat ihop pengarna till våra vigselringar och äntligen kan beställa hem dem, att börja testa klänningar och få hem de där skorna som bara känns helt rätt. Ja, för att ta några exempel.
Jag har till och med drömt att vi gift oss redan. Det var dock en total katastrof i drömmen. Ihophafsat med dålig planering. Fel ringar och knappt något som liknade en bröllopslokal. Inte heller var jag klädd i brudklänning, men jag tror jag hade någon form av slöja på mig. Håret mörkfärgat, otvättat och uppsatt i en halvtaskig knut, bara med en snodd. Gästerna hälsade vi som hastigast på och flydde så fort vi tackat ja till varandra. Ändå var det en lättnad när själva vigseln var över och jag ändå var gift med J-man. Det var ändå det viktigaste till och med i drömmen. Kanske mitt undermedvetnas sätt att påminna om att det trots allt är det som kommer efter vigseln som spelar mest roll. Även om jag tänker kämpa hårt för att vi ska få den där dagen som är så där extraspeciell ändå. Det är ju trots allt ett minne för livet (jag vet att jag upprepar mig och jag kommer nog göra det flera gånger).
![]() |
Nedräkning till den stora dagen på mobilen. |

tisdag 15 maj 2012
Tradera-kärlek
Så jag gör som alla andra bloggare och visar upp mina så kallade fynd. Jag är väldigt förtjust i varje grej hur som!
Ja, så var det med det. Än så länge har jag inte lyckats bli missnöjd med något jag köpt via tradera så jag är sådär fjantigt glad varje gång jag får ett paket. Skulle dock vara trevligt om man hade lite mer pengar så man kunde ha råd med lite mer och även dyrare saker... Men det är ju ha-begäret som spökar. Någon gång i livet kommer jag ha mer pengar i vilket fall. Kommer ju inte vara student för evigt!
What I do....
Jag jobbar på med sådant som jag behöver göra i skolan också så klart. Det tar ju fokus det med... I ärlighetens namn skulle jag väl helst vilja sova en vecka, bli helt frisk (vilket jag aldrig verkar få bli), gå ut när det är vackert väder och få njuta av att göra ingenting alls en hel dag. Gärna tillsammans med J-man för jag misstänker att även han skulle behöva en sådan dag. En liten paus från vardagen.

måndag 14 maj 2012
Så kan man också göra...

söndag 13 maj 2012
Gnällig men glad ändå...
![]() |
Vackraste... |
lördag 12 maj 2012
Barnslig glädje
fredag 11 maj 2012
Rivsår
Eftersom vi har två katter så händer det ju ibland att någon av dem snubblar eller så och man råkar få en oönskad prydnad för en tid framöver... Men det är inte de jag ville berätta om just nu.
Jag har sällan särskilt mycket kläder på mig när jag syr. Det är delvis för att det är enklare så de gånger jag syr kläder till mig själv, men allra mest för att jag ofta blir väldigt varm när jag arbetar. Sitter man då och nålar sitt arbete och låter tyget vila i knät eller syr för hand så händer det lätt olyckor. Händer och armar blir ofta prydda av små sår här och var där nålarna rispar huden... Även benen får sina prydnader då och då. Blir fint att förklara det i sommar. Folk har en benägenhet att hitta på sina egna förklaringar till just skärsår, vilket det ju faktiskt ser ut att vara även om de inte alls är djupa ens när de blöder.
Värst är egentligen att de där småsåren ofta svider så förbannat! Skönt samtidigt att de sällan svider så länge. Det positiva i det negativa.
Nej, jag svamlar visst i min trötthet... Ska sova istället och sluta tänka på svidande småsår. Men det är ändå lustigt att något så litet som en vass nål kan göra avtryck som får omgivningen att misstänka helt andra saker än sömnad...
Kram!

torsdag 10 maj 2012
Mer småsaker!
onsdag 9 maj 2012
Självpepp!
Det har varit mycket prat om träning och kost i bloggosfären ett tag nu... Många uppmuntrar det positiva ur en hälsovinkel och en del missförstår (en del med flit) och pratar bara om vikt. Jag har sagt det förr, men jag säger det gärna igen och igen, jag vill bara vara frisk. Jag vill må bra. Jag saknar fördelarna jag aldrig ens visste att jag hade när jag dansade som mest. Har aldrig haft problem med att göra saker, jag har bara gjort. Kroppen har orkat och jag har aldrig behövt bry mig. Så blev jag sjuk och var sängliggandes alldeles för länge och kroppen bryts ner så mycket mer än vad man försår. Jag har fortfarande inte återhämtat mig mer än ett år senare, även om det är bättre nu än innan. Jag cyklar inte helt bekymmersfritt uppför backarna på vägen till universitetet, men jag behöver inte stanna och hämta andan eller gå en bit på de brantaste ställena som i början. Det är en vinst i mina ögon. Ett steg i rätt riktning!
Visst kan jag sakna min platta mage och andra små fina saker som gärna följer en ung dansarkropp, men då är det så att jag får jobba på det. Inte banta och svälta mig utan träna rätt och fokusera på hälsan så kan jag ta det där med formen framöver. En del får man gratis om man tar hand om sig, men inte allt.. Sen så är det ju också så att vissa har lättare att få synliga muskler än andra. Jag har alltid tillhört dem, men kroppen förändras ju så nu vet jag inte. Det ska bli spännande att se.
Jag försöker i alla fall peppa mig framåt. Att orka cykla till skolan utan större ansträngningar, att bli piggare över lag. Starkare i kroppen igen så jag slipper be om hjälp när något är tungt. Sånt är viktigt för mig och det är ju en del av att vara självständig också. Att orka och kunna själv.
Som många har påpekat så sitter inte hälsan i utseendet. När jag såg som mest vältränad ut levde jag förmodligen mest osunt. Det är dumt att låta ytan lura en...
Jag ska bli stark, jag ska orka mer, jag ska bli pigg och jag ska ta hand om mig själv bättre. Så! Där är min plan! Har du någon sådan? Vad är den? Och dela gärna med dig av tips för hur du peppar dig själv!
![]() |
Energidryck i närbild... Falsk energi. |

tisdag 8 maj 2012
Jaha...
Sessan och hennes katt blev inte långvariga här. Kattskrället vägrade helt enkelt äta, dricka och gå på lådan hemma hos oss. Obehagligt med fler katter tydligen.
Jag och Sessan nedslås dock inte! Katten hennes får stanna hemma, men hon kommer tillbaka till mig och umgås imorgon igen. J-man ska iväg på jobb igen så vi passar på att ha tjejkväll helt enkelt. Bättre än inget alls!
Naturligt...
Det är också just för att jag alltid tyckt att det är så kul, även nu, som jag ibland förundras över hur sällan jag idag sminkar mig. Visst åker en läppglans eller ett väldigt diskret läppstift på ganska så ofta, men det andra försvinner mer och mer. Jag glömmer det, orkar inte eller tänker bara på hur jobbigt det blir att tvätta av och struntar därför i det. Dessutom känner jag ett starkt behov av att någon ska se mig om jag väl sminkar mig. Förr kunde jag sminka mig i min ensamhet för att det var kul och låta det vara så, nu vill jag inte "slösa" att jag gjort mig iordning på ingenting. Så jag låter bli.
Undrar vart det kommer ifrån... Kanske är det en period och ändrar sig igen om en stund? Jag vet inte... Men lite märkligt är det.
![]() |
Naket ansikte... Förutom lypsylen då. Jag har torra läppar jag. |

Vill ha!
Köp HÄR om du känner som jag.

måndag 7 maj 2012
Läskigt!
Fler annonser kommer förmodligen komma ut, men är du nyfiken på vad som finns och vill ha lite koll på när nytt kommer upp så kan du titta HÄR
Känns alltid utelämnande att sälja saker man själv gjort tycker jag.. Det är ju en liten bit av en själv som ska bedömas känns det som.
Kan vara fel på mig...
Nu har jag suttit och tänkt på mina ögonfransar i typ en kvart. Ja, för de är ju så oerhört intressanta tydligen. Saken är den att jag för ett tag sedan gjorde som många andra och köpte mig en sån där xlash som man läst om. Skeptisk... Men just då hade jag lite pengar över och tänkte att det inte kunde skada att testa.
Nu vill jag understryka att jag inte är en sådan bloggerska som får spons, jag är verkligen inte stor eller intressant nog för det, så jag har ingen anledning att överdriva eller hitta på. Men jag tror ta mig sjutton att det funkar! Jag upplever det så i alla fall. Då har jag använt produkten i ungefär en månad och det är först nu jag tycker mig se skillnad. Lite coolt ändå.
Alla dessa småsaker!
