Ja, jag lever. Fast jag är lite bakis.. Det var overallsinvigning igår och det innebär att man leker lekar som alla innebär någon form av fulvinshävning (fulvin är hemjäst vin ifall du undrar). Jag klarade mig knappt ifrån att kräkas vid sista tävlingen, en del andra hade inte samma tur. Eller det beror väl på hur man ser det... Kanske behövde de det för att kunna fortsätta ha trevligt. Jag är glad att jag inte tillhörde de som gick på kravall efteråt däremot, även om jag var sugen på att festa mer, annars hade jag nog mått betydligt sämre idag.
Vad gör jag uppe såhär dags då? Jo, till skillnad från många andra så sover jag väldigt dåligt när jag har druckit. Jag vaknade vid fyra i natt och efter att ha försökt somna om i nästan två timmar gick jag upp. Det finns ingen vidare poäng med att bara ligga där och vara sömnlös liksom. Så jag låg i soffan och tittade på "Tummen mitt i handen" när J-man gick upp. Han var lite förvånad över att vakna ensam i sängen kan jag lova. Så drack vi morgonkaffe ihop innan han tog sig till jobbet och nu sitter jag här.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag var pigg, men jag mår inte dåligt. Mest sliten. En riktigt flottig frukost och ännu mer vätska råder nog bot på det ska du se! Däremot så behöver jag ta mig till universitetet och lämna in min portfölj (det är alltså en uppgift och inte en läderväska) innan klockan blir 17... Så jag funderar på att ta cykeln och pallra mig dit. Jag är ju ändå vaken och det ska ju göras hur som. Ett bra sätt att straffa sig själv lite extra i bakfyllan kanske. Jag har ju ingen annan än mig själv att skylla. Så behöver jag ju inte heller marathoncykla till LiU.
Alltså... Cykla till LiU, lämna portfölj, gå till biblan och låna lite kuliga böcker och cykla hem. Eller till Priso. På nedervåningen ligger Klippet och där gissar jag att de har billigt bakplåtspapper, jag har ett nytt projekt på gång som involverar en del cernitlera så det kan ju vara trevligt. På Priso finns det mat. Vad smart jag är!
Bäst att sätta fart då! Om en liten stund...
Vad gör jag uppe såhär dags då? Jo, till skillnad från många andra så sover jag väldigt dåligt när jag har druckit. Jag vaknade vid fyra i natt och efter att ha försökt somna om i nästan två timmar gick jag upp. Det finns ingen vidare poäng med att bara ligga där och vara sömnlös liksom. Så jag låg i soffan och tittade på "Tummen mitt i handen" när J-man gick upp. Han var lite förvånad över att vakna ensam i sängen kan jag lova. Så drack vi morgonkaffe ihop innan han tog sig till jobbet och nu sitter jag här.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag var pigg, men jag mår inte dåligt. Mest sliten. En riktigt flottig frukost och ännu mer vätska råder nog bot på det ska du se! Däremot så behöver jag ta mig till universitetet och lämna in min portfölj (det är alltså en uppgift och inte en läderväska) innan klockan blir 17... Så jag funderar på att ta cykeln och pallra mig dit. Jag är ju ändå vaken och det ska ju göras hur som. Ett bra sätt att straffa sig själv lite extra i bakfyllan kanske. Jag har ju ingen annan än mig själv att skylla. Så behöver jag ju inte heller marathoncykla till LiU.
Alltså... Cykla till LiU, lämna portfölj, gå till biblan och låna lite kuliga böcker och cykla hem. Eller till Priso. På nedervåningen ligger Klippet och där gissar jag att de har billigt bakplåtspapper, jag har ett nytt projekt på gång som involverar en del cernitlera så det kan ju vara trevligt. På Priso finns det mat. Vad smart jag är!
Bäst att sätta fart då! Om en liten stund...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar