Så var det det där igen...

Jag har inte fått någon sömn. Det var fest igår och jag sover ju inte alltid efter att jag druckit, så jag är mer sliten av sömnbrist och hunger än baksmälla. Kan inte påstå att jag är någon hårdkörare när det gäller festandet längre. Jag tar det ganska lugnt för det mesta och det bästa jag vet är ju att prata med folk.

Igår hade jag massor intressanta samtal. Jag pratade om politik, religion, sex, psykiska sjukdomar och kärlek. Lite av varje helt enkelt. Fruktansvärt givande! Det är det bästa, när man träffar folk som tycker att det är lika kul att diskutera som jag gör. Så blev det en gnutta prat om skolan också så klart... Festen var ju hos en av mina klasskompisar och majoriteten av oss som var där var ju faktiskt från klassen. Så lite blir det ju alltid. Tur att våran utbildning är så sjukt kul att prata om (och jag är inte ironisk).

Snart hoppas jag kunna få lite sömn trots allt.. Kroppen börjar komma ner i varv tack och lov. Tråkigt nog så missar jag firandet av J-mans farfar på grund av det här. Men jag surar inte. Planerar inför skoluppgifter innan jag somnar och som av ett mirakel kommer en av J-mans underbara vänner förbi med mat till mig om ett tag. Det är klart bra att vara jag ibland. Även när man är sliten och tycker synd om sig själv...