fredag 21 september 2012

Why I can't have nice things...

This guy!
Jag älskar Pysen. Han är en riktig personlighet och världens finaste på så många sätt, men fräck också. Får han chansen så välter han saker, gömmer dem, tuggar och smakar på dem.Som när han gjorde sitt bästa för att äta upp min slutuppgift, sjalen i plast. Nu senast så har han bestämt sig för att den enda barbie-dockan jag äger, som jag använder till att göra prototyper i miniatyr av kläder till och från, är hans. Så fort jag inte ser honom plockar han upp henne och springer iväg.

Pysen är min älskade lille marodör...

4 kommentarer:

  1. Haha! Vi har "Marodör Senior" här hemma. Lilleman är likadan. Det ska passas på att smaka på allt, ha ner böcker och annat från hyllorna och tydligen är min plånbok något han tycker om att stjäla och gömma. Och den lyckas han på något sätt lirka upp ur min skolväska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pysen stal ju Izas telefon en gång... Han är rolig, men visst är det frustrerande ibland. Det där med "mitt" och "ditt" existerar inte i hans värld ;)

      Radera
  2. Låter precis som våra lejon. Framför allt vår honkatt. Trots att man älskar dem blir man ganska frustrerad rätt ofta. :-)

    SvaraRadera