Jag har överansträngt mig. Sådant som händer, men det känns ju rätt dumt egentligen. En kombination av ivrigt virkande och mobilpillande gissar jag. Ont gör det oavsett. Sen i onsdags har det varit så här. Irriterande. Stödgrejen hjälper, upplever jag, men är inget kul för det. Den blir ju i vägen så klart. Till och från får jag ta av den för att kunna göra normala saker, som att äta till exempel. Det är ju bara en stund.
Som många andra är jag dålig på detta med att inte kunna/få göra vissa saker. Jag blir stressad av det och i förlängningen tjurig eftersom jag inte kan göra något åt det. Undrar varför det alltid blir så? Det finns säkert en väldigt simpel förklaring. Förhoppningsvis är det bra snart så jag kan slippa ajaj'et i alla fall. Handlederna tar ju stryk ändå. Har märkt att de gärna bråkar lite (knakar och "trött-värker") oavsett vad jag gör. Undrar om det alltid varit så utan att jag tänkt på det? Inte för att det spelar roll i och för sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar