Att det ska vara så svårt

Jag är en sådan där som inte alls tycker om att laga mat. Det är tråkigt och tar tid och jag uppskattar sällan maten lika mycket när jag lagat den själv, även om jag faktiskt är bra på det där med att få saker att smaka bra. Ofta blir jag helt enkelt bara trött av sysslan. Glömmer att njuta.

Förra veckan så började vi i alla fall med ett experiment. Veckomeny. Vi letade reda på olika recept att testa under veckan och jag lagade mat varje dag (ja, vardag i alla fall). Det blev ett avbrott från de enklare sakerna jag brukar laga. De som smakar bra och går fort, men ändå har vissa begränsningar. Jag gjorde helstekt fläskkarré och kyckling i ugn, köttfärspaj, soppa och falukorvsgratäng. Vissa saker tar mer tid än andra. Allting tog längre tid än det vanligtvis tar för mig. Allting smakade bra. Det som gjorde det mest värt det var ändå hur glad J-man var varje dag över det jag åstadkommit. Jag tycker om att göra honom glad.

Så åkte han ju iväg den här veckan och jag har levt på enklare mat och, givetvis, rester från förra veckan. Känner mig fullständigt tom på idéer, men har ändå ett behov av att testa mer mat. Mer variation helt enkelt. Trots att jag inte tycker att det är nämnvärt roligare med matlagning än innan. Är det på väg att ändras det där?

I vilket fall. Att det ska vara så svårt att komma på vad för något jag vill äta. Sicket i-landsproblem.