Idag har vi varit och tittat på potentiell festlokal till bröllopsdagen. Det var ingenting att fundera över så vi slog till direkt. Festlokalen är alltså bokad! Transformationen från middag till dansgolv är egentligen det enda som skulle kunna bli klurigt, annars är det helt perfekt! Behöver köpa in papper så jag kan börja vika bordsplaceringskorten... Ja, fåglarna egentligen. Klart mina knappa origami-kunskaper ska användas till det! Finns massor fint man kan vika för att dekorera med faktiskt.
Så har vi fått offerten på våra vigselringar så nu är det bara att beställa dem också! Det känns så jävla bra om jag ska vara ärlig. J-man föreslog redan innan vi förlovat oss att om vi någonsin skulle komma att gifta oss så skulle det vara fint att ha varandras stjärntecken på vigselringarna. Jag älskade idén omedelbart. Varandras stjärntecken som i stjärnbilderna. Ringarna blir i silver (så klart) och stjärnbilderna utgörs av diamanter. De är så fina! Ganska breda som du säkert förstår så J-man kommer bara ha vigselringen efter bröllopet, själv vill jag ha kvar min förlovningsring också men känns det som att det blir för mycket så blir jag också bara med en ring. Kan ju alltid ha min förlovningsring på andra handen om inte annat. Jisses vad jag älskar min ring!
Ju mer vi planerar, desto mer oundviklig blir den där stora festen som vi ibland inte vet om vi orkar med... Fast det känns ju bra. Det är ju det vi vill! Bara gästlistan som inte alltid känns så kul. Det finns ju folk man inte vill bjuda, men borde. Folk som man vill ha med, men som kanske inte borde bjudas av olika anledningar. Begränsningar med antal. Ska man ha barnfritt eller inte? Ska man bjuda par även om man inte känner partnern? Fler faktorer än man tänkt sig från början helt enkelt.
Ni som är gifta... Hur tänkte ni när ni sållade bland gästerna?
Jag vet, visst var ringarna en bra idé?! och offerten var ju klockren! :D Jag längtar så otroligt mycket efter vårt giftermål! Det kommer bli så otroligt fint!! // Din blivande man!
SvaraRaderaVi försökte lyssna så lite som möjligt på andras åsikter om vem vi skulle bjuda och inte. Det var ju ändå vår dag och vi ville själva bestämma vilka vi skulle dela den med. Tyvärr är det ju så att det kan bli en del sura miner men det får man leva med. För huvudsaken är att man som brudpar trivs på sin egen dag.
SvaraRaderaLite kul att jag läser detta bröllopsinlägg du skrivit när jag och min make firar två år som gifta idag.
Vi valde att bara bjuda de allra närmsta. De som stod oss närmast. Det blev lite sura miner från vissa som inte blev bjudna, men man bjuder så klart de som man vill ha där. Vi gjorde dessutom så att vi lät alla komma två och två om de ville. Det vill säga, de som vi visste redan hade någon partner (mina föräldrar, min syrra och hennes sambo etc), bjöds båda två medan de som är singlar fick möjlighet att ta med någon. Det tyckte vi kändes bäst, så att de personerna inte skulle känna sig utanför bland de andra paren.
SvaraRaderaJag vill med gifta mig, så himla roligt!!!
SvaraRadera